Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett dramapedagogiskt arbetssÀtt kan bidra till lustfyllt lÀrande bland de yngsta barnen pÄ förskolan. Genom intervjuer med pedagogerna undersökte jag hur de ser pÄ arbetssÀttet. Vidare har jag genomfört videoobservationer i barngruppen för att pÄ sÄ sÀtt se hur barnen reagerar nÀr figurerna frÄn bilderboken fÄr liv och kommer in i verksamheten. Som en röd trÄd genom studien, nÀr det kommer till barns lÀrande, ligger fokus pÄ hur barns sprÄk och kommunikation pÄverkas och eventuellt stimuleras av ett dramapedagogiskt arbetssÀtt. Vad hÀnder nÀr bilderboken fÄr liv?I resultatet konstateras att ett dramapedagogiskt arbetssÀtt engagerar och berör alla, stora som smÄ.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Syftet med denna studie Àr att försöka ta reda pÄ vad ett dramapedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill författaren hitta tydliga exempel frÄn barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett förhÄllningssÀtt innebÀr.    FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr ett dramapedagogiskt förhÄllningssÀtt? Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förstÄeligt?  Det Àr en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar frÄn symbolisk interaktionism. Metoden Àr fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter Àr dramapedagogutbildarna pÄ VÀsterbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har genomgÄtt utbildningen.

Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte ? en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.AbstractDen hÀr uppsatsen handlar om ?magiaspekten? i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleÄldern.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur rolleken pÄverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssÀtt. För att fÄ mer kÀnnedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning dÀr vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssÀtt med drama. Under arbetets gÄng har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrÄn Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att arbeta med drama och pÄ vilket sÀtt det kan pÄverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. VÄrt resultat pekar pÄ att ett dramapedagogiskt arbetssÀtt hjÀlper barnen att lÀra sig de tre sociala lekreglerna och dÄ ökar rollekandet hos barnen pÄ förskolan..

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Syftet var att beskriva, förstÄ och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebÀr att leda tvÄ parallella processer, dels en med fokus pÄ gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnÀrlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men ocksÄ som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebÀra en balansgÄng mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som pÄverkar upplevelserna, sÄsom förvÀntningar frÄn arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist pÄ tillit till dramapedagogernas konstnÀrliga ledarskap och bristande förstÄelse för vad dramapedagogik Àr. Andra faktorer som pÄverkar upplevelserna Àr gruppdeltagares kÀnslor av oro och nervositet under förestÀllningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar samtal och reflektion. Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhĂ„llande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid Ă„tta tillfĂ€llen.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjÀnsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och förÀldrar dÀr barn upplevt vÄld inom familjen.  FrÄgestÀllningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjÀnstens arbete och vilket stöd barn och förÀldrar erhÄller. Fem socialarbetare intervjuades utifrÄn en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som anvÀndes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade pÄ att barn Àr delaktiga i socialtjÀnstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrÄn barnets behov.  Det framkom Àven att det finns ett helhetstÀnk inom socialtjÀnsten dÄ bÄde barn och förÀldrar erbjuds stöd i familjer dÀr barn upplevt vÄld. Dessutom visade resultatet pÄ att socialtjÀnsten kan hjÀlpa till att utveckla det sociala nÀtverket hos familjerna..

Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? ?En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.Syftet med undersökningen Àr att belysa och problematisera vad det kan innebÀra för dramapedagoger att arbeta utifrÄn ett normkritiskt förhÄllningssÀtt. Det undersöks med frÄgestÀllningarna:- Hur gÄr det att förstÄ och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier gÄr det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt gÄr det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det nÄgra svÄrigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?Undersökningen Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgÄr frÄn queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrÄgor till Ätta pedagoger i tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i Äldrarna ett till sex. Resultatet pekar pÄ att stressfaktorer i dagens samhÀlle pÄverkar bÄda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar ocksÄ att de vuxna (pedagogerna och förÀldrarna) i första hand behöver lÀra sig att hantera sin egen stress.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.